Mascara. Foundation. Ögonbryns penna.

Det är de två jag använder mig mest av just nu. Jag ska snart köpa mig en ny dippliner, men när vet jag inte. Men jag vet en annan sak, jag insåg det för några veckor sedan.

Jag är sminkberoende. Jag kan seriöst inte gå ut utan att ha foundation, om jag inte har det så känner jag mig så fruktansvärt ful och dum, som om alla som ser mig hatar mig.

Ändå har jag gått utan foundation i flera år, men jag har alltid hatat mina fräknar så när jag upptäckte detta lilla mirakel, eller helvete kanske jag ska kalla det, blev jag mer än glad.

Nu skulle ingen behöva se hur ful jag var, speciellt inte jag själv. Jag skulle bli så där fin som jag såg att andra var, jag skulle bli någon. Jag skulle bli något fint. Men fan vad fel jag hade.

Jag trodde att skiten skulle göra mig lyckig, men tvärtom. Nu känner jag mig fulare än innan, jag kan knappt gå utan smink när jag är hemma. Det har jag aldrig haft problem med förut, så kanske inte var så bra att jag köpte den där burken den där dagen. Fan.

Tänk att något som får en person att känna sig så fin också kan få en att känna sig så fruktansvärt ful. Det är nog ganska många som är beroende av smink, även om det så bara är mascara så kan det ge någon ett mycket bättre självförtroende så länge man har på sig det.

Skrämmande. Jag blir seriöst rädd när jag väl tänker efter, när jag insett vad som hänt. Shit, hur kan man bli så fixerad och beroende av något? Visst man kanske blir fin, men ska man inte vara tillräcklig som man är? Kan inte folk bara sluta trycka ner, sluta gömma sig?

Kan vi inte alla bara få leva och se ut som vi vill? Nej. Självklart kan vi inte det.

Men jag ska väl inte säga något tänker ni väl, jag gömmer mig ju jag med. Ja, det gör jag.

Jag är medveten om det och jag hatar det, men jag har ingen lust att sluta använda foundation. Den får mig att känna mig bra, vacker. Men jag önskar verkligen att det hade varit annorlunda. Att jag kunnat vara mer som Ida.  

Men hur dumt det än känns att säga det, kan jag inte sluta använda skiten.
Jag är fast.

Jag kan höra dem där utanför. De är alldeles utanför mitt fönster, precis som de är varje fredag och lördag kväll. De har druckit alkohol, det hör jag direkt. Men jag hör också att de spelar teater, de låtsas vara fullare än vad de egentligen är. De smäller med sina klackar hårt emot marken. De är många fler än vad de brukar vara och jag kan höra en kille ropa i bakgrunden, men vad han säger är otydligt och täcks av deras gälla skrik och höga röster.

Att ni dricker gör mig ingenting, varför skulle det göra det?

Det som gör mig något är att ni springer utanför lägenheter och skriker och håller på när folk försöker sova! Jag tror ni själva skulle bli ganska förbannade om någon gjorde så mot er, men ändå gör ni det själva. Visa lite jävla respekt för helvete!

Sup så mycket ni vill, skryt med det, gapa om det.

Det kvittar.

Men sluta väcka folk mitt i natten! Man behöver inte vara en sur gammal tant för att tycka ett det är jobbigt när tonåringar eller vuxna springer runt och skriker.

Jag har ingen aning om hur gamla ni är och det skiter jag fullständigt i också. Jag har aldrig sett er, men det behöver jag inte. Fan jag har redan hört tillräckligt av er. Så ge er någon gång!

Sluta gapa och skrika utanför folks fönster som om ni vore fem år gamla, det är inget coolt med att springa runt i stan sent och supa. Det kanske är kul, okej det kan jag förstå om ni tycker. Men varför skriker ni så? Varför håller ni upp burken eller flaskan så fort det kommer en bil eller någon går förbi? Tror ni att folk bli imponerade av att ni har tillgång till alkohol?

Jösses. Skryt på ni bara, men ni ska veta att folk bara tycker det är löjligt.

Men fortsätt med det ni, bara ni sluta gapa så utanför mitt fönster på natten.

Tack!