Satt i skolan i vårt omklädnings rum i över en halv timme idag. Detta gav mig i alla fall läge att utnyttja mina gratis sms. Inte så många kvar nu av dem dock...

Men i vilket fall, nu till det jag började fundera över medan jag satt där och kollade på tjejer som sprang in och ut hela tiden.

Fjortis, vad är det egentligen? Är det ens något?

Jag menar alla ser ju fjortis på olika sätt. Många kalla tjejer med blont eller blonderat hår och foundation för fjortis. Förut var även jag en av dem. Jag bara antog att personer jag såg var dumma i huvudet, mycket beror på att alla tjejer jag träffat som varit så där sminkade och blonda oftast varit elaka och helt enkelt störda enligt mig.

Men det senaste halvåret har jag förändrats. Jag har slutat döma folk efter hur de ser ut, jag har slutat tro dåligt om alla jag mött. Jag struntar numera helt och hållet i hur någon ser ut.

Förut var jag ju en som folk kallade emo, nu är jag en folk kallar fjortis.

Jag bara undrar, är det rätt?

Vad ger oss rätten att bestämma vad andra är och inte är?

Till exempel, när man kollar i tidningen SOLO så får man se en hel del av hur vi tjejer ska se

ut. i alla fall enligt det så kallade modet. Vi ska vara otroligt söta, ha perfekt hy, vara sexiga men inte så det blir over the top, vi ska helt enkelt vara perfekta. Är vi inte det blir vi utstötta.

Det är fel på oss, vi duger inte och vi skulle aldrig kunna bli modeller. Det är sådant jag fått höra mycket och varje gång jag förut gick förbi en sån där reklam plansch med en tjej på så kände jag en sådan fruktansvärd ångest och ville inget hellre än att få se ut som hon på bilden. Jag var långt ifrån trygg i mig själv och jag vet att det finns många som känner så som jag känt. Jag hatar det, jag vill stoppa det. Jag vill bara slita sönder alla fuckade ideal som styr vårat liv! Men vi tjejer är inte dom enda offren.

Killar har också en otrolig press på sig. Kolla bara på alla bilder av manliga modeller. Men av någon konstig anledning så uppmärksammas tjejernas ideal mest. Varför är det så?

För att vi var och fortfarande är under mannen i det mesta? Det är inte helt jämställt, det är långt ifrån. Men med jämställt menar jag inte bara att män och kvinnor ska ha samma regler och sådant när det gäller allt utan även att mobbning, våldtäkter och rasism slutar.

Jag vet vad jag pratar om.

När jag var fem år funderade jag på att ta livet av mig. Jag minns det så väl, alla gånger jag låg i badkaret och låg under vattnet. Så många gånger som jag stod vid en hög avsats och såg ner och jag undrade varje gång tankarna kom, även när jag blev äldre.

Kommer någon ens att sakna mig?

Det är nog den största frågan. Den har jag alltid ställt mig och alltid svarat samma sak. Att det kommer ingen göra, de kommer bli glada att slippa mina problem.

När det går så långt så mår man verkligen dåligt. Men jag lyckades vända tankarna.

Fråga min mamma om ni inte tror mig när jag säger att jag förändrats. Kanske svårt att tro att jag kommit ifrån dom tankarna på bara ett år. Allt är tack vare Robin. Men inte ens han kan läka ihop de största såren. För det finns faktiskt dom som aldrig läker.

Har du också blivit våldtagen, utsatt för övergrepp eller slagen av den du älskar så vet du vad jag pratar om. Det är det värsta som hänt mig, jag vill bara ta bort allt, sudda ut det så jag slipper vara så rädd nu. Mycket har jag kommit över men rädslan att det händer igen, rädslan för smärtan... den är kvar och den lämnar mig aldrig.

 

ToBeMe

7 oktober 2015 19:49

Jag v
Et inte exakt vad som hänt dig. Men ja. Jag har också blivit våldtagen och illa behandlad. Jag vet känslan av att inte vilja minnas. Men som du säger vissa saker blir kvar. De läker inte. Men de kan hanteras. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna bli mer än det trasiga skal som jag förvandlats till. Men nu har jag börjat på kognitiv beteende terapi och förändringarna känns redan. Rekommenderar 😊

http://tobeme.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänkte först att man kanske kunde göra som med blogg.se och liksom göra så att man direkt kommer till den nya bloggen istället för till denna men nej då! Så gör så att jag slänge upp en länk igen!   Min blogg om funderingar, asperger och alla möj...

För er här i världen som missat det så har jag blytt blogg till pinklyrics.blogg.se. Det har hänt mycket sen jag levde här senast, helt annorlunda ser jag ut! Så är ni nyfikna är det bara att snoka på den!   http://pinklyrics.blogg.se ...

Mascara. Foundation. Ögonbryns penna. Det är de två jag använder mig mest av just nu. Jag ska snart köpa mig en ny dippliner, men när vet jag inte. Men jag vet en annan sak, jag insåg det för några veckor sedan. Jag är sminkberoende. Jag kan seriöst...

Jag kan höra dem där utanför. De är alldeles utanför mitt fönster, precis som de är varje fredag och lördag kväll. De har druckit alkohol, det hör jag direkt. Men jag hör också att de spelar teater, de låtsas vara fullare än vad de egentligen är. De ...

Jag såg en handikappad man idag. Han satt i en sorts rullstol som kördes av hans personliga assistent, eller son eller vad det nu kan ha varit. I vilket fall så har ja kommit på en sak, det slog mig idag när jag stod i kön inne på konsum och såg den ...